En stolt historia
Året var 1951. Med inspiration från sin far Teodors verksamhet införskaffade Bror Andersson en sågbänk med baksågare och sågmästare. Sågklingan drevs av en tändkulemotor. Det var Bror som stod för såväl inköp av råvaror som försäljning och produktion. När verksamheten växte tog han in släkt och vänner för att klara leveranserna. Många av dem är kvar än idag.
Bygdens lokala sågverk
MAA Såg 60 år
MAA Såg är ett modernt köpsågverk med stor betydelse för såväl bygdens lokala skogsägare som för sysselsättning. Företaget omsätter ca 100 Mkr och har 17 fast anställda. Maa Såg är en huvuduppdragsgivare för flera lokala entreprenörer med 15-20 anställda
Råvaruförsörjningen utgör en grundförutsättning för verksamheten. Det är då oerhört viktigt att som bygdens sågverk bygga upp ett förtroende hos lokala skogsägare där Maa Såg blir den självklara samarbetspartnern. Även bygden i sin helhet är beroende av att råvaruförsörjningen till Maa Såg säkras så att företaget kan utvecklas. Av många skäl skäl såsom miljö,service och lokalkännedom är det därför värdefullt att ca 90% av råvaran kommer från skogar inom 3 mil från Maa Såg.
Familjeföretag
MAA Såg är ett familjeföretag där ägarna liksom deras barn och barnbarn är beroende av såväl företagets utveckling som utvecklingen av bygdens skog och natur. Man lever i symbios med skogsägarna och delar deras intressen såväl i yrkeslivet som på fritid.
När man i år beslutat om investering i ny torkanläggning för 14,5 Mkr är detta en viktig signal att man satsar på företagets utveckling i Bygden vilket ger trygghet för såväl anställda som råvaruleverantörer och kunder. Redan nu diskuteras dessutom investeringar i samma torleksordning nästa år.
Historia
Vägen fram till dagens moderna och framgångsrika företag har dock kantats av flera prövningar. Det har gett dagens företagsledning lärdomar som gjort företaget framgångsrikt så låt oss göra en
tillbakablick.
Bror Andersson som var den som startade företaget och som under hela uppbyggnaden varit den som fört företaget framåt hade en bakgrund i sin pappa Teodors verksamhet. I Maa fanns ett sågverk som drevs av vattenkraft i Skrockån.
Maa Såg har alltid varit ett utpräglat familjeföretag. Från början fanns ingen formellt anställd personal utan bröder och bekanta fick rycka in och hjälpa till med det som Bror inte själv kunde sköta. Produktionsapparaten utgjordes av en sågbänk med hjälpsågare och sågmästare. Sågklingan drevs av tändkulemotor. Så småningom flyttades verksamheten till Brostorp och strax senare till Mjöshult och den plats där den fortfarande är placerad. Brors äldre bror Gunnar var en utpräglad ”uppfinnarjocke” som arbetat på Skogsägarföreningens såg i Fagered. När detta lades ner gick Gunnar in i verksamheten med Maa Såg och Gunnar stod för en stor del av utvecklingen av produktionsapparaten. Han var till och med på gång att ta patent på en speciell såglinje. Detta fullföljdes tyvärr inte.
Den mest dramatiska händelsen var när torkpannan exploderade. Vid detta tillfälle räddade Anneli troligen livet på sin far utan att vara närvarande. Bror var nämligen vid sågen och jobbade trots att det var lördag och premiär för Cirkus Maximum. Men eftersom Anneli spelade i landslaget och matchen sändes i Tv åkte Bror hem för att se matchen. Då exploderade pannan med en våldsam kraft och delar av pannan som vägde hundratals kilo flög mer än hundra meter bort. Ingen person fanns på plats. Ytterligare en brand drabbade företaget på 80-talet med omfattande ekonomiska förluster. Vid detta tillfälle erbjöd sig konkurrenter att köpa upp företaget för att lägga ned och bli av med en konkurrent.. Med sedvanlig kämpaglöd tackade Bror nej till detta erbjudande. Idag har man en automatisk brandsläckningsutrustning med vattentank som inte kan frysa för att undvika ytterligare skador av denna omfattning.
Från början var företaget en enskild firma med blygsam omsättning. Men med den glöd som Bror utvecklade företaget växte också verksamheten snabbt och 1982 registrerades AB Maa Såg. Bror blev VD och styrelsen utgjordes i huvudsak av bröderna. År 2001 tog Brors dotter Anneli över VD-posten och Bror trodde väl att han skulle kunna pensionera sig. Stormen Gudrun kom dock emellan och Bror fick hantera bevattning av de enorma lagren av stormfällt virke. Det blev viktigt för att bevara förtroendet hos de lokala skogsägarna att man tog hand om deras stormfällda virke trots stora överlager och risk för skador på råvaran. Omsättningen 1992/93 var 34 MKR vilket kan jämföras med omsättningen 2009/10 som var ca 100 MKR vilket gör en ökning med 300% på 17 år.
Det finns säkert många som lyft på ögonbrynen åt att Anneli tagit över ledarskapet som VD i en så manlig bransch som sågverk. Med facit i hand kan man dock konstatera att Annelis karriär som fotbollsspelare på elitnivå med såväl landslagsspel i VM som proffskarriär i Japan har varit en god skola. Inom elitidrotten får man lära sig hur viktig motivation och samarbete är och här har Anneli på ett förtjänstfullt sätt kunnat utveckla företaget. Ingen annan verksamhet har så klara och tydliga mål som lagidrott på elitnivå och samverkan är lagidrottens grundide. Det är också här begreppet coaching föddes.
Annelis bror Peter sköter försäljning av de färdiga produkterna vilket gjort honom till en nästan lika berest person som sin syster. Flexibiliteten till olika marknader från inhemsk lokal trävaruhandel till Dubai är avgörande för att lyckas. Peters förmåga att anpassa sortimentet med det medelstora sågverkets möjligheter är en nyckelfaktor för framgång. Man kan tydligt se hur denna flexibiltet har blivit ännu viktigare med omvärldens förändringar när kraven från olika marknader växlar mellan miljöcertifierat virke, hyvlat virke, virke för emballage som är certifierat för detta etc. Inte minst förmågan att växla mellan export och inhemsk försäljning är viktig. Tidvis har exporten utgjort närmare 100 % av omsättning medan den idag endast utgör ca 60%.. Då krävs kundanpassad leverans med maximal flexibiltet för snabb omställning. Med finanskriser, revolutioner och miljöhot kommer kraven på snabb anpassning att öka ytterligare.. Maa säljer dock enbart till bygghandeln och inte direkt till konsumenter där det krävs en annan organisation och utrustning som t.ex kassaapparater.
Genom Peters son Per-Anders har nu den tredje generationen kommit in i företaget.
För att kompletera familjerelationerna i detta företag får jag också nämna Johannes och Erling..
Stormar genom åren.
Med stormarna Gudrun och Per i färskt minne kan vi också se tillbaka på stormen 1969. Stormar är fenomen som vi måste se som återkommande och vara förberedda för. !969 var Maa Såg en så liten verksamhet att man inte hade resurser att ta hand om stormfällt virke i större utsträckning. Med Gudrun 2005 var situationen helt annorlunda. Dels var den stormfällda skogen av mycket större omfattningen och det ekonomiska värdet för skogsägarna var avgörande när skogsbruk nästan helt ersatt mjölkproduktion som inkomstkälla. Maa Såg insåg sitt ansvar för skogsägarnas stormfällda virke och vidtog alla tänkbara åtgärder för att hjälpa sina leverantörer att minimera skadan. Eftersom man saknade erfarenhet från så stora stormfällningar krävdes mycket improvisation. Bland annat drogs vattenledningar från Dana Sjö till Maa Såg, en sträcka på ca 2 km för att kunna ta emot och bevattna stockar innan virket skulle ta skada av röta och insekter. Det satte även organisationen på hårda prov. Framförallt var det Lenny som tvingades till tvåskift på egen hand för att kunna diskutera möjligheterna att ta hand om skogsägarnas stormfällda virke.
Stormen Per kom sedan bara 2 år senare. Den var inte riktigt lika omfattande som Gudrun men man hade inte hunnit upparbeta allt stormvirke från Gudrun. Men erfarenheterna gjorde att man var bättre förberedd att ta hand om virket från Per även om det blev ett påslag till virket från Gudrun.
Produkter
Det finns få branscher där all råvara kommer till användning i så stor utsträckning som inom skog och såg. Detta gör branschen till en verkligt miljömässigt fördelaktig bransch.
I första hand är det plank och brädor för konstruktionsvirke som är huvudprodukt. Dessa visar sig alltmer som flexibel och bra val vid all husbyggnad.
Massaved av såväl barrträd som lövträd är en viktig produkt där Maa Såg enbart är mellanhand.
Sågspån och flis är viktiga biprodukter för massaindustri och fjärrvärmeverk
Energived har blivit allt viktigare för fjärrvärmeverk. Här kan råvara av lägre kvalitet användas. Intresset för detta ökar med ökade priser på el och olja.
GROT Grenar och toppar och i vissa fall även stubbar används som flis till fjärrvärmeverk. Här är det viktig att göra en avvägning så att inte all organisk materiel som skall bli ny jord tas bort från skogen. Det är därför som ris vid röjning och gallring oftast lämnas kvar även om det kan se stökigt ut för oss som vill komma ut i skogen för att plocka svamp och bär eller bara promenera.
Bark var tidigare en biprodukt som var svår att få avsättning för. Idag används bark främst som bränsle i den egna torkanläggningn.
Till och med askan från torkpannan används som gödningsmedel och därmed fullbordas kretsloppet för en god miljö.
Framtid
Framtiden för sågade trävaror ser mycket ljus ut och därmed framtiden för Maa Såg. Största hotet ligger troligen i tillgången på råvara om verksamheten skall kunna växa. Råvarutillgången kan förvärras genom att skogsägare med stora stormfällningar inte har så mycket att avverka idag. För att möta behovet av samarbete med skogsägarna har därför ytterligare en inköpare anställts.
Behovet av nya bostäder, energisnåla hus, miljökrav och förnyelsebar energi såsom biogas vilket ökar värdet på biprodukter är alla faktorer som är positiva för branschen.
Maa Såg är ett medelstort sågverk som har fördelen av att vara flexibelt med tillräcklig ekonomisk styrka för att investera i modern teknik. Den lokala närvaron och kännedomen om de lokala skogsägarna är en stor tillgång. Man kan hoppas att även organisationer som kommunen vill samverka med detta för bygden så viktiga industriföretag.
En avgörande styrka är att MAA Såg idag har utvecklingen i egna händer. Ekonomin är i god balans vilket bland annat visas av den AAA-diplomering man erhållit. Detta återspeglas i årliga mångmiljoninvesteringar. Man köper råvaran till helt dominerande del direkt av skogsägarna. Detta ger möjlighet till anpassning och mycket konkurrenskraftiga villkor till skogsägarna. Man sköter huvuddelen av försäljningen själva vilket ger möjlighet till flexibilitet till olika marknader.
På mycket lång sikt, vilket är den tidshorisont man alltid måste ha när man arbetar med skog, kan ju klimathotet vara en fara. Anpassning av plantmateriel måste därför uppmärksammas och man får hoppas på naturens förmåga att anpassa sina gener i Darwins anda.
Miljö och naturvård är ord som man gärna förknippar med skogsbruk. Maa Såg som bygdens sågverk vill på olika sätt vara föregångare inom dessa områden vilket gynnar såväl bygden i sin helhet som skogsägare och företaget. Närheten till råvaran är självklart av stor betydelse. 14 lastbilar per dag gör skillnad om de skall köra i snitt 2 eller 6 mil. Det gör skillnad på koldioxidutsläpp och sllitage av vägarna. Närmare 100 mil per dag räknat med returkörning.